 |
|
|
 |
|
Tiffanys sprudlande värld
Underbart att få springa i full frihet på Haväng i Skåne!
Det var detta året jag började tävla i lydnad. Jojo men, nu skulle matte visa upp vad hon lärt mig... Trodde hon . Hon glömde bort att jag är en HAVANAIS och inte någon fånig brukshund eller fågelhund som gör ALLT för sin matte eller husse .
Matte sa att vi skulle ta något som heter Förstapris i lydnadsklass I. Det tycker inte jag lät skoj alls. Gick det att jaga - nej. Gick det att äta - nej. Gick det att leka med - nej. Ville matte ha det fick hon väl stå och ligga och apportera och hoppa själv!
Ibland gjorde jag som matte sa och då blev alla så glada och sa att jag var en jätteduktig hund och vi skulle komma till Eliten. Vad då Eliten, är det något kul???
Jag körde med två olika stilar när jag busade på tävling:
1. Stå helt stilla och rör dig inte ur fläcken vad matte än säger eller gör, se gärna lite vissen ut så får du "tyckasyndompoäng" (de skrivs inte in i domarprotokollet tyvärr).
2. Gör det mesta som matte vill, men för att visa vem som bestämmer så brukar jag göra fel på ett moment och då blir det inget Förstapris. Folk brukar tycka att jag är duktig ändå för jag är så liten och söt.
Något Förstapris blev det inte detta året!
Man måste vara ren när man tävlar!
Vi fick tre nya familjemedlemmar i höstas. KATTER!!! Sedan de kom var inget sig likt i huset!
Jag och morsan fick en del härliga promenader i skogen och på Brukshundklubben i somras. Mest gillade jag nog Brukshundklubben för där finns FÅGLAR man kan jaga fast det får jag inte för matte...
Vi var i Yngsjö och hälsade på mattes kompis, han har en katt som heter Kalle och han var inte alls rolig. Han sprang inte när jag ville busa utan bara tittade på mig med överlägsen min. Då hämnades jag och åt upp hans mat  .
En gång var vi på Stadsbondgården här i Halmstad. Matte tyckte jag borde träffa lite olika djur... Jaha - varför då då??? Jag har redan sett kossor, grisar, getter - ja allt man kan se (i alla fall nästan). Och inte är jag rädd för dem. Ibland tappar jag svansen om de kommer för nära och är för stora men svansen åker snabbt upp igen.
I slutet av sommaren åkte vi till något som heter Öland. Där bodde vi i en stuga. Där var roligt att vara!!! Massor med sängar att sova i! Och en egen hundstrand att bada i för oss, morsan var med. Och en jättestor äng som man kunde springa på hur mycket och länge som helst! Matte älskar Öland säger hon fast hon badar inte och springer kan man ju inte säga att hon gör heller. Matte blir så himlans pigg på Öland - är det luften??? Eller kanske det söta vinet hon och Husse drack på kvällarna... Vi hälsade på mattes och husses kompisar och deras hundar med. De är lite större än mig men jättetrevliga, ja nu menar jag hundarna. Deras matte och husse är världens snällaste brukar matte säga och det kan jag bara hålla med i!
Matte berättade för mig att jag skulle bli hennes servicehund och att hon ville tävla lydnad  med mig - lät rätt OK tyckte jag. Matte gick alltid ut med mig utan tant Molly för, som matte sa, den hunden har så många konstiga idéer. Matte ville inte att jag skulle lära mig dem  . På våra promenader tränade vi kontakt, följsamhet och avkoppling sa matte. Klart man är både kontaktvillig och följsam om ens matte har en stor väska på sin moppe som det kommer godis ur - man är väl inte dum. Ganska snart kom jag också på att om jag lade mig ner när matte stod stilla med sin moppe så kom det även då en godis  .
Mitt första år var ganska intensivt - jag ställdes ut tre gånger och tvingade matte att köpa alla rosetter jag vann! Matte kämpade med min päls, vi var lika slut efter en kamningsrunda. Matte påstod att min päls var hopplöst tjock - fast det tycker inte jag. Det är matte som inte förstår hur man kammar en havanais. Jag ser ut som hundvärldens svar på Birgitte Bardot efter mattes kamning - stor tuperad kalufs.
Jag fick gå en Miljö- och socialiseringskurs hos Hand med Hund i Skåne. Det var jätteroligt - man fick göra en massa skoj som att balansera på stockar, titta på konstiga djur, fika och uppföra sig fint. Fast lite läskigt var det den gången vi skulle bada. Kursfröken tog och bar ut mig i Öresund, satte ner mig i det ISKALLA  vattnet och sa SIMMA! Matte den fegisen stod kvar på torra land och hojtade att jag var så duktig! Kunde hon säga! Till Lillmatte, som var med, sa matte att hon var glad att hon satt i rullstol och SLAPP gå ut i vattnet - men sin lilla älskling tvingade hon att bada...
Mitt i sommaren fick jag följa med på semester i Skåne. Det var roligt, men eftersom jag är väldigt åksjuk  kunde matte och husse inte åka bil för mycket med mig. Roligast var när jag sprang på Ravlunda Skjutfält - oj oj vad jag sprang! Matte var rädd att jag skulle trilla ner över kanten - hon sa att vi var minst 30 m högre upp än stranden. Tror hon överdrev lite...
Matte började också träna lydnad med mig, vi har en annan fröken till det. Hon är jättesnäll och det är väldigt roligt om jag kan finta dem bägge två. De diskuterar hur jag ska tränas, och sedan gör jag något helt annat än vad de förväntar sig - de ska inte ha det för lätt!!!
Matte är väldigt stolt över att jag hämtar saker till henne som hon tappar. Klart jag hämtar det hon vill ha - lite juste måste man ju ändå vara. Och vad gör man inte för att få matte att kvittra av lycka! OK - erkänner att godisbiten jag får är inte helt fel heller...
Till min ettårsdag fick jag en fin tårta samt en tjusig designad tröja! Precis som om det var märkvärdigt på något sätt?
Bedårande gullig
|
|
 |